Nu ska jag ta mig i kragen!
Ska testa att blogga lite oftare. Jag har min lunar, jag har bilddagboken, men ingen passar igentligen mig just nu.. man kanske behöver bara skriva 100rader om bara skit. Ja, man kan ju faktiskt ha det behovet ibland!
Ibland tänker man ju de mer extensiella frågorna, djupt och länge. Sen om nån har lust att läsa/lyssna är ju en annan femma, men jag har iallafall fått printa ner dem!Idag fick jag den där panikkänslan igen. På hur framtiden ska bli. Hur min sjukdom kommer att yttra sig, hur livet i huvudsak yttrar sig. Det vet man ju aldrig. Och lika bra är väl det. Hur skulle vi leva om vi visste allt? Man skulle nog sätta sig på en stol och invänta allt.. men då skulle det ju inte inträffa..eller?
Nä.. nu ska jag till verkligheten ett tag, har sittit vid den här burken hela dagen, och nu ska jag laga mat hade jag tänkt!